Det har varit några spännande och förväntansfulla veckor för mig nu. För Ateljén Cedergruppen där jag jobbar har hyrt galleri Svea i gamla stan. Därmed även gett oss deltagare chansen att få ställa ut vår konst där. Jag och tolv andra deltagare tog vara på chansen och lämnade in de alster som vi ville ställa ut. 

Att välja vilka alster som jag ville ha med har inte varit lätt. Under mina två och ett halvt år på Cedergruppen har jag hunnit med en hel del projekt i olika storlek och material. Efter mycket velande valde jag att lyssna på mitt hjärta, känna efter vilka projekt jag var mest stolt över och verkligen ville visa upp. 

Mina slutgiltiga val blev: 

Slottet Vingalid, mitt första stora träprojekt som jag gjorde vintern/våren 2020. Jag hade länge velat bygga ett eget dockhus men varför nöja sig med ett hus när man kan göra ett slott…

Kniven som jag gjorde vintern 2021/2022. Detta är mitt knivigaste träprojekt jag gjort någonsin. Resultatet blev denna magiska kniv av masurbjörk och älghorn.

Teatern, mitt stora projekt jag håller på med just nu. Efter ett dockhus, som råkade bli ett slott var min nästa stora dröm att bygga en dockteater. När jag fått äran att jobba med en smed och en attributmakare från operan tog jag tillfället i akt. Detta är som sagt ett pågående projekt just nu så alla dockorna är inte färdiga men jag har fått klart tillräckligt mycket så att vi tyckte att jag kunde ha med den och visa det som var klart iallafall. 

Det var mina tre "egna" projekt. Sedan är jag även med och visar lite linoleumtryck, blocktryck och acrylic pouring. 

Vi deltagare fick välja hur mycket vi ville hjälpa till med under utställningsdagarna. Jag skrev upp mig på allt jag kunde. Så redan i fredags var jag med i galleriet för att hjälpa till att hänga upp utställningen. Dessutom hade slottet och teatern så många smådetaljer att jag tyckte det var bäst att jag ställde i ordning det själv. 

Igår var det då äntligen måndag och dags för vernissage. Jag tog lite sovmorgon för att orka med dagen innan jag styrde jag mot gamla stan. När jag kom fram blev jag uppmött av min samordnare och tillsammans gick vi till galleriet. Där började vi fixa med de sista inför vernissagen. När vi var klara med alla förberedelserna var det lagom för en lunchpaus. 

Efter lunch återstod det att vänta tills det var dags för invigning. Strax innan två kom resten av gänget från Liljeholmen för att vara med och fira. Nästan prick klockan två klippte vi invigningsbandet och välkomnade våra gäster. 

Strax efter invigningsceremonin kom mamma. Jag visade henne runt och presenterade henne för samordnarna. Mamma tyckte att utställningen var jättebra. När mamma tittat klart gick hon ut för lite luft och en paus medan jag stannade kvar och fortsatte guida. 

En stund senare gjorde min vän Frida och vår gemensamma vän Stina entré. Det är den mest kreativa duo jag känner. Därför blev jag så glad att de ville och kunde komma och hälsa på mig. Jag guidade även dem runt. Båda två älskade utställningen och tyckte vi var ett väldigt talangfullt gäng. Jag ringde tillbaka mamma så hon också fick träffa Frida och Stina. Vi stannade och minglade en stund till. Sedan avslutade jag och mamma dagen med indisk mat till middag samt en liten loppisrunda och några fynd.