Nu är våra äventyr på Gotland slut för denna sommar. 

I torsdags var det dags för Svante Petterssons minneskonsert. På dagen tog vi det bara lugnt och förberedde oss var och en på sitt vis. Innan genrepet var det dags för mig som den ständige sekreteraren att skriva gruppens körschema. När Ronnie och Yvonne åkte för repetition skötte mamma och jag markservicen och förberedde middagen. När gänget repat klart kom de hem för middag. Spelkompisen Lasse kom också med för att äta med oss. När alla var klara åkte vi iväg till Barläst och ladan där konserten skulle vara. 

I år hade vi både man- och kvinnofall i gruppen samt diverse blessyrer men the show must go on som man brukar säga. I år bestod "Arvingarna" av våra goda vänner Ronnie och Yvonne, Lasse, Svantes son Sven med dotter (Svantes barnbarn) Cilla. Under konserten sa Cilla att hon nu skulle gå utanför programmet och sjunga en sång tillägnad en speciell person som troget kommer till denna konsert varje år ända från fastlandet. Hon sjöng sången Cilla dansar som farfar Svante komponerat och farmor Gun skrivit texten till som hon fick på sin treårsdag. Det är en sång som hon vet att jag gillar och tyckte var synd att den inte skulle vara med i år. Jag blev väldigt glad över denna fina överraskning. 

Dagen efter på fredagen när vi plockat ihop efter konserten åkte jag mamma och Yvonne till Visby för en shopping eftermiddag. På vägen hämtade vi upp Yvonnes mamma Birgitta då hon gärna ville träffa oss. Vi hamnade på café Fiket. Det blev saffranspannkaka till mig och mamma Virva och räksallad till Yvonne och mamma Birgitta. När saffranspannkakorna var uppätna tjuvstartade jag och mamma med vår shopping medan den andra mor och dotter duon satt kvar och umgicks lite till. 

Mamma följde mig till Adelsgatan, där släppte hon mig fri och jag gick loss med mina planerade ärenden medan mamma gjorde sitt. När jag var klar på Adelsgatan hade mamma hittat ett par intressanta affärer till åt mig så jag begav mig dit. Jag avslutade med ett besök på te-landet Kraenku, Visbys mysiga teaffär. Förra året märkte jag att de har för små korgar för oss som bara köper te en gång om året. Så i år fick det bli två korgar. Sen mötte vi upp Yvonne för middag. 

Sen kom lördag och vår sista dag. Vid frukost fick Ronnie se en annons i tidningen att det skulle vara en utställning om lin på Korsbygården Lärbro. Han tänkte att det säkert skulle vara något för mig så efter frukost åkte jag och mamma dit med Yvonne. Oj så rätt Ronnie hade. Det var en jätteintressant utställning. Dessutom hade de lite försäljning också där jag hittade lite växtfärgat ullgarn. 

När vi åkte hem för lunchpaus var Ronnies kusin och vår goda vän Leif där så vi stannade en liten stund extra och fikade med dem. Efter fikat gav vi tjejer oss iväg för en sista loppisrunda. Vi började i Othem korset. Där råkade jag hitta något väldigt spännande. Efter att jag fått praktikplats på Kuddkonst håller jag numera utkik efter broderade tavlor när jag går på loppis. HIttade en med två fina rådjur på Sen kommer jag på att Yvonnes föräldrar har haft en inramningsfirma i många år. På skoj vänder jag på tavlan. Där finns en stämpel med namnet K. Andreasson F:a inramningar. Det är Yvonnes pappa och deras firma. Ropar upphetsat på Yvonne och mamma och visar vad jag sett. Yonne blir lika förvånad som jag. Erkänner att jag från början tänkt att ta ur tavlorna och lämna ramarna för att spara plats och vikt i väskan men den planen reviderade jag snabbt för en sån unik ram kan man ju inte lämna. När vi var klara i Othem hann vi även svänga förbi Sudervange precis innan de stängde för några sista fynd samt en glass. 

På söndag hann vi bara packa ihop oss innan det var dags att åka till båten. Hemresan gick mycket bättre än ditresan då vi var mer beredda på hur det skulle vara. Vi mellanlandade en natt på Skärgårdshotellet i Nynäshamn även denna gång.